Hallååååå

Så kom den då, snön, kul med lite spårsnö så man ser lite lättare var viltet går. Bara det nu inte kommer för mycket, ganska lagom som det är nu tycker jag.

Snö, snö, snö

I lördags jagade vi igen. Vi började att släppa Astrid, och som vanligt när vi släpper henne just där vi släppte henne nu drog rådjuret iväg ut över gränsen med henne - typiskt. Andra såten bestämde vi att Astrid skulle få vila en stund och en av gubbarna skulle gå och mota. Jag var på väg ut till mitt pass när min man ropade på radion och sa att han såg ett par öron en bit framför honom, han stod still och det gjorde också ägaren till öronen, tills jag kom fram till mitt pass. När han då fortsatte fram till sitt pass reste sig tre älgar - ko med två kalvar, de gick i sakta mak åt mitt håll! Spännande! Efter ett tag när jag vare sig sett eller hört nånting tänkte jag att nej de gick nog åt ett annat håll. Plötsligt hör jag ett märkligt ljud bakom mig, jag vrider lite lätt på  huvudet och där 40-50 meter bakom mig ser jag dem! En av kalvarna tittar åt mitt håll och har väl förmodligen noterat att jag sitter där. De vänder om och går iväg, antingen går de åt höger eller åt vänster (vänster är rätt håll). Efter en stund kommer så mamma älg spankulerandes ut framför mig, tar en tugga här och var från träden. Kalv nr 1 kommer strax efter, när jag tar upp bössan ser jag inte ett dugg - kikaren har immat igen, jag torkar och torkar men när jag äntligen ser något har kon och kalven kommit ur läge, men de var ju två! Mycket riktigt kommer där kalv nr 2, den har lite halvbråttom eftersom mamma och syskonet är på väg upp för backen. Jag provade vissla men ingenting hände, istället tog ropade jag "hallå" och då hände det. Kalven stannade upp tillräckligt länge för att jag skulle hinna med. Min tredje älg i jägarkarriären och tredje gången jag ropat just "hallå", kul när knepen fungerar.