Kökstjänst

Ikväll är det tjänstgöring i kafeterian på Haninge Jaktskytteklubb - men hallååå var är alla???

I brist på kunder kan man alltid sortera muggarna efter färg 😉

Dessa getingar ...

Satt igår kväll och väntade och hoppades på besök ute vid spridaren. Inne i kojan hade jag dock sällskap - av en aning griniga och upprörda getingar. Jag kan förstå dem, jag satt ju på taket deras eftersom de har valt att flytta in i sitsen på min stol ;-) Hade ju hoppats på att de skulle flyttat ut vid det här laget men så var inte fallet ...

Något besök ute vid spridaren fick jag inte den här gången, inte ens en duva. Gissningsvis finns det alltför mycket godsaker på de nytröskade åkrarna runtom nu.

Vakjakt ...

Ikväll vakar vi vildsvin igen, får se om de kommer fram idag. Förra veckan hade jag tre stycken framme, lyckades få omkull en av dem så det är åtminstone två i lagom storlek kvar här ute. Än så länge inget annat än ett par duvor men det är ju något att titta på det också.  Såg också när jag klättrade upp i kojan att det skulle behövas lite myrmedel - det var ett gäng som sprang omkring på golvet, inte särskilt kul att komma hit om de plötsligt får vingar hela bunten.

Duvorna blir fler och fler nu, fem stycken tror jag de är här nere nu - tydligen gott med ärtor.

Ett par bilder från förra veckan;

Trion som några minuter senare blev en duo.

Tranan gillade också ärtor ...

Att jaga innebär inte att ständigt döda djur ...

Det där med att jaga är så oerhört mycket mer än att knalla runt i skogen  och döda en massa djur. Jag har roat mig med att fota det jag haft framför mig där jag suttit på pass och filosoferat medan hunden drivit i andra änden av såten ...

ett mysigt spa mitt ute i skogen

syns kanske inte så tydligt på bilden men den här rotvältan var stor, jag nådde knappt till mitten

sitter nästan mitt i en myrstack ...

... och här ett dött djur - ett av vildsvinen jag lyckats få  på min åtel här nu i höst

Vad har hänt?

Semestern är definitivt slut nu, men sommaren hänger sig kvar. Vad har vi gjort? Inte särskilt mycket. Hedda växer så det knakar och utvecklas fint, är just nu i nån sorts trotsålder och ifrågasätter det mesta och testar var gränserna går. På måndag ska hon och husse gå på valpkurs, Astrid och jag lär väl följa med och titta på, ska bli kul.

Hedda träffar grisen hemma första gången ...

Hedda och grisen 11 veckor senare - någon har vuxit en aning ...

Två tredjedelar av min hejaklack vid Musköloppet i juli. Fina flickor ;-)

Vi skulle bara ladda mitt SL-kort ...

Astrid följde med mig ner till stationen för att ladda mitt SL-kort så att jag kan ta bussen till Södertälje imorgon och slippa jaga parkering. Det var så härligt ute, så vi tog en sväng runt Ringvägen, hon pinnar på så himla fint i sin nya röda sele (som ju matchar kopplet) - kanske just därför det går så bra ;-)

Vet inte om det finns finare omgivning för en löprunda ...

Första semesterveckan har gått ...

Nu har vi haft en veckas semester men det är full rulle här hemma ändå. Astrid och jag har varit ute och tränat några gånger. Första gången med nya fina joggingselen blev spännande - vi tog lilla slingan vid Fjättersjön och drygt halvvägs berättade hon väldigt tydligt att vi inte var ensamma i skogen. Finns mycket vildsvin i skogarna runtomkring. Först markerade hon med tydliga skall att det var några en bit upp i backen, vi fortsatte sedan framåt och efter sisådär en 50-75 meter rasslade det till i buskarna precis intill spåret. Det blev ett jäkla liv på hunden och hon hade nog väldigt gärna kutat efter dem. Darrade lite i knäna på matte men det var kul samtidigt. Riktigt så nära har vi inte varit förut när vi varit ute och sprungit.

Sångsvanar vid Alhagen, Astrid var inte med den här gången ...

På lördag ska vi tävla i viltspår, ett par träningar har vi lyckats få till och hon är helt sagolik att gå med. Har ju gps:en med när jag lägger spåren och kan då följa och se hur vi går sedan - och hon har gått exakt i spåret. Det kommer säkert gå bra i helgen bara jag snällt följer med och håller tyst. Hon har en tendens att stirra upp sig om man pratar med henne.

Lilla Hedda är inte lika liten längre. Det går så ruskigt fort. Hon är nu nästan 15 veckor (imorgon). Kom igår på att det inte är så hemskt otäckt att gå ner för trappan till undervåningen, det går sakta men det går. Uppför är en annan sak, då springer hon de 14 stegen upp =)

Astrid har gett med sig bra, vi (jag) var ju lite bekymrad i början men efter att ha pratat med duktigt folk om hennes beteende och mullrande förstår vi att hon har gjort precis som hon ska. Säger ifrån när den lilla är för "på". De har också sedan ett par veckor börjat leka och brottas på golvet här hemma. Det ser för härligt ut, ögonen lyser även på Astrid som verkar levt upp rejält och tycker det är jättekul. Bara att titta på den lilla när hon först ligger en bit ifrån för att plötsligt kasta sig fram, hoppandes som en ekorre och kasta sig över Astrid som i sin tur rullar runt och välter omkull lillskiten är en fröjd. Ett problem bara - det går inte lika bra att gå under Astrids mage längre som det gjorde för ett par veckor sedan ...

Full rulle ...

Snart semester

Nu är det inte många dagar kvar tills man får vara lite ledig ett tag. Jobbar denna vecka + måndag och sedan semester i fyra veckor. Ska bli så skönt.

Att kunna ge sig ut på löprundor när som helst på dagen och njuta av sol och värme.

Har anmält mig och Astrid till KM i viltspår den 28 juni så det gäller att få ihop lite sån träning också,  gick fint i helgen som gick. Hon är säker,  handlar mest om att man ska låta henne sköta jobbet och bara hänga med, då brukar det funka bäst. 

Lillskruttan växer så det knakar,  var och fick sista vaccinationen igår så nu är det klart också. Hon börjar också på att fatta vem man menar när man ropar på Hedda - kul ;-)

Systrarna bus sitter still för en gångs skull ...

Lek och bus

Vet inte riktigt hur det gick till men i fredags kväll när vi var på väg in och Hedda sprang och fjäskade för Astrid verkade Astrid glömt bort sig. Plötsligt svarade hon och satte igång och busade varpå den lilla la sig på marken och tittade med stoooora ögon. Visste väl inte vad hon skulle tro. Vågade inte riktigt haka på då men nu har Astrid släppt till lite även inomhus och den lilla hänger glatt med. Gäller bara att övervaka så det inte går alltför häftigt till och lillan gör sig illa. Man blir glad med tanke på hur surt det verkat hittills,  det kanske löser sig det här också till slut.

Solig dag i gröngräset

Världens bästa Astrid

Också fin på sitt sätt

Ständigt med bus i blicken.

Hedda har kommit hem nu ...

Igår var vi och hämtade hem lilla Hedda. En liten pigg och kavat dam som visat gott gry redan från start. Astrid däremot är aningen skeptisk, undrar nog varför vi släpat hem den där äckliga lilla saken, och muttrar en del när hon kommer "för nära" men verkar samtidigt vara nyfiken. Det ska väl ge sig med tiden hoppas jag. De måste väl få hitta sin plats båda två.
Lilla Hedda äter som en jag vet inte vad, det tar inte många sekunder för henne att tömma matskålen. Hon protesterar lite när vi stoppar henne i säng men somnar ganska snabbt och har inatt sovit hela natten fram till halv fem-tiden då vi tog ut henne för en snabbkiss, sedan somnade hon om igen.

Lite bilder och fler lär det bli ...

 Vildsvinsträning hemma i vardagsrummet

Fy vad det är synd om mig ...

Stackars prinsessan Astrid, tratt på huvudet och stort plåster på magen. Allt pga livmoderinflammation som opererades i söndags. Inte lätt att vara liten, för nu är hon väldigt väldigt liten och ynklig emellanåt.

Idag har vi fått se dem ...

Återstår att se vem som följer med oss hem om 3 veckor.  Lutar åt skimmeltjejen i M:s knä - vi skulle i alla fall få välja först. 

Förbenade hund

I fredags kväll satt vi och myste med lite räkor och vin, till det hade vi också ett gott bröd. Astrid tycker också räkor är gott och brukar få en eller ett par under bordet. Nu var det ju så att hon inte tyckte det räckte utan snabb som en kobra högg hon en rejäl bit bröd också. Sånt får hon inte ta så jag for ner på golvet och skulle försöka få henne att släppa vilket var lättare sagt än gjort. Körde in fingrarna i mun på henne för att få ut så mycket som möjligt varpå hon försöker få ett bättre grepp om sitt byte. Tyvärr var mitt pekfinger ivägen och kom "i kläm" - två små hål blev det och en tur till närakuten igår kväll för säkerhets skull. Sitter nu här med stor fingertuta och ska åka ner till apoteket och lösa ut en kur antibiotika. 

Det här var väl bara en föraning om hur det kommer bli framöver med små vassa valptänder. Lär nog bli ett märke eller två då också ;-))

Astrid fick sitt "straff" också efter sitt tilltag. Magknipet kom som ett brev på posten - inte ovanligt när hon kastar i sig onyttigheter på det här sättet. Tack och lov går det lika snabbt över.